Bokslut 2013, önskningar och mål 2014

Jag vet inte om ni brukar göra bokslut varje år. Jag har gjort det de senaste åren och tycker bara att det blir mer och mer värdefullt för mig. Samtidigt skriver jag också ner mina önskningar inför kommande år vad det gäller mig privat. Jag skriver också ner mina företagsmål för kommande år, ibland går de in i varandra och ibland krockar de med varandra, men livet brukar se till att sålla och stuva om ganska bra av sig självt. Här nedan är en liten smygtitt på mina personliga, privata mål. Det är väldigt spännande att spara sina mål i en fin anteckningsbok. Sedan kan du gå tillbaka när du gör dig bokslut för att se vilka mål uppfyllde jag i år och hur kom det sig att det blev just de målen som jag genomförde? Jag tror att du kommer att bli överraskad av hur mycket du faktiskt har gjort som du kanske inte ens har varit medveten om.

Med det önskar jag er ett Gott Nytt År, må 2014 bli ett framgångsrikt år för oss alla!2014

Annonser

Konsten att äta en apelsin

Något som vi gör varje dag, flera gånger om dagen är att äta. Vi äter förhoppningsvis både frukost, lunch, middag och mellanmål de dagar vi har möjlighet. Varför inte passa på att göra måltiderna till något mer än bara ett sätt att bli mätt och göra dem till en mindfulnessövning. Åtminstone något av dagens alla mål.

Att äta apelsin tror jag att jag har tjatat om tidigare här, men det skadar inte att påminna ibland. Prova att äta en apelsin enligt nedanstående, eller hitta på ett sätt som passar dig. Efter ett tag kommer du att kanske att upptäcka att det blir höjdpunkten på dagen, när du får sätta dig ner med din apelsin, eller vad du väljer att äta.

Jag börjar alltid med att undersöka apelsinens utseende med ögonen; färgen, storleken. Därefter har jag använt mina andra sinnen som lukten och känseln. Med slutna ögon har jag känt på skalet, formen på apelsinen och luktat på skalet. Detta har givit mig en känsla av lugn, nästan en meditativ känsla där mitt fokus har legat helt på apelsinen. Första gångerna var det svårt att stänga ute alla intryck, men tredje gången gick det bättre. Då var det bara jag och min apelsin. Att skala apelsinen är dock svårare att göra med koncentrationen i behåll. Men med tiden har jag blivit rätt så bra på det också 🙂

När jag äter apelsinen gör jag det med slutna ögon. När jag stänger ute ett sinne känns det som att det automatiskt förstärker ett annat så att jag känner smaken intensivare. I vanliga fall när jag äter reflekterar jag knappt över vad maten smakar, men när jag blundar känner jag fibrer, smak, sötma, syrlighet, konsistens och kan verkligen uppskatta en enkel apelsin på ett helt annat sätt. Att äta betydligt långsammare än vad jag brukar är också befriande på något sätt. När jag äter i ett lugnt tempo dröjer sig känslan av lugn kvar även när jag har slutat äta och öppnat ögonen. När jag däremot kastar i mig maten är jag lika uppe i varv efter måltiden som innan. Jag hinner också äta mycket mer om jag kastar i mig maten utan att tänka.

Ju fler gånger jag gör det här, desto längre tid tar det utan att jag behöver anstränga mig för att det skall ta tid. Första gångerna hade jag avslutat apelsinen inom loppet av 10 minuter, men för varje gång tar det längre tid. Kanske för att jag verkligen kan tycka att det är rogivande att sitta och känna på strukturen på apelsinskalet och det känns spännande på något sätt att upptäcka skillnader. Fortfarande kommer det tankar på morgondagen och andra ”störningar” men ju mer jag övar, desto fortare går det att rikta tillbaka uppmärksamheten mot apelsinen.

Prova du också!

Stress och hypertyreos

Om jag hade vetat, det jag vet nu, när jag var sjuk i hypertyreos hade jag kunnat lindra mina initiala symtom mycket mer. Som många av er säkert känner till är hypertyreos en överproduktion av sköldkörtelhormoner, vilket snabbar på många av kroppens funktioner och kan ge symtom som t ex viktnedgång, hjärtklappning, värmeökning, andfåddhet, oro och ögonproblem. Hypertyreos (eller Graves som jag hade) är vanligast bland kvinnor och innan de har fyllt 40. Man har sett ett samband mellan Graves och långvarig stress, vilket stämmer oerhört väl in på mig då jag så här i efterhand kan se att jag båda gångerna varit under långvarig stress utan att jag egentligen har varit riktigt medveten om det. Jag upplevde själv hjärtklappningen, andfåddheten och svettningarna som det som störde mig mest. När jag var som sämst, innan jag hade ställt in mig på medicinerna ordentligt, kunde jag inte gå mer än 15-20 meter i sträck innan jag var tvungen att sätta mig ner och vila.

Innan jag förstod att jag var sjuk trodde jag att det berodde på dålig kondition och försökte desperat att träna mig i form, vilket jag i efterhand har förstått var rent av farligt då jag utsatte hjärtat för stora påfrestningar. Idag, med de erfarenheter och den nya kunskap jag har skulle jag ha agerat helt annorlunda.

1) Jag skulle byta ut den fysiska träningen mot mental träning. I stället för att boxas (vilket jag gjorde då) skulle jag vända uppmärksamheten inåt och försöka hantera min rastlöshet och oro på det sättet i stället. Att mentalt hitta ett inre rum att besöka ger mig lugnet och styrkan att hantera påfrestningarna runtomkring.

2) Andningsövningar. När pulsen är hög andas du gärna uppe i bröstet i stället för att ta djupa andetag som syresätter hjärnan och musklerna. När du redan har ett stresspåslag kan det vara lätt att hamna i panik där du upplever svårigheter att andas. Då finns det en andningsövning som jag kallar för ”Andas i kvadrat”. Slut ögonen, visualisera en kvadrat. Föreställ dig att du skall färglägga hela kvadraten, där dina andetag är en tjock pensel. Dra penseldrag utefter varje sida tills du hamnar i mitten.Ta ett djupt andetag och måla hela första sidan av kvadraten, på utandning målar du nästa sida och på inandning nästa sida och så vidare tills hela kvadraten är fylld. Varje penseldrag (andetag) ska vara cirka 2-3 sekunder. Säg att det tar tre varv att fylla hela kvadraten, då andas du i 48 sekunder ända nedifrån magen. 

3) Jag skulle tänka mer på kosten. Det var lätt för mig att hamna i ett destruktivt ätbeteende innan jag började medicinera. Då jag var stressad (omedvetet) ville min hjärna ha fet och salt mat och eftersom jag stadigt gick ned i vikt hamnade jag i ett tillstånd där jag kunde äta precis vad jag ville och också hade ett sug efter precis allt. Idag förstår jag att stressen, maten och sjukdomen till stor del hänger ihop med varandra. Därför är det viktigt att om man blir sjuk i Graves också blir medveten om kostens betydelse före, under och efter. 

Det här är ju sådant man kan använda sig av alla olika stressymtom, Graves eller ej. Att andas i kvadrat är något som jag använder i vardagen och som jag också tipsar mina klienter om. Många upplever att de får mycket bra hjälp av denna övning. Prova gärna du också. 

Övningar framför datorskärmen

Hittade bra stretchövningar på Friskis och Svettis hemsida som är toppen för dig som sitter mycket framför datorn och jobbar. Många av mina massagekunder uttrycker problem från nacken, axlar, mellan skulderbladen och ut i armen. Träning, avspänning, stretch och att kunna skratta på jobbet är några nyckelord för att avhjälpa dessa besvär.

Om du inte hinner göra alla övningar åt gången, dela upp dem under dagen eller till och med under veckan. Här är länken

Tid att andas

I dag är det tid att andas, men först skall vi åka hem till min pappa. Där känns det som att tiden går mycket långsammare, nästan så att den står stilla ibland. Kanske är det för att vi äter hela tiden. Det lagas mycket mat när vi skall komma och allt måste ätas upp. Dessutom har lilltjejen fyllt år och så det skall firas också, vilket betyder ännu mera glass i stora lass. Det som är skönt hemma hos pappa det är att man inte kan ha bråttom någonstans. Det finns ingen annanstans där jag borde vara, inga mejl som måste besvaras, inte ens något på tv som jag inte kan missa. Visst är det konstigt, ändå är jag bara 1,5 timme från det jag kallar mitt hem idag. Pappa han fnyser åt allt som är bråttom. Han bryr sig heller inte om att lära sig använda datorn och han har en gammal mobiltelefon med knappar. När jag var yngre kunde jag inte vänta innan jag fick åka därifrån till något annat, något bättre, något häftigare. Och jag skulle ALDRIG bli som pappa!

Idag kan jag längta hem till pappa. Jag kan också önska att jag vore lite mer lik pappa, på vissa sätt. Det du pappa, det trodde du aldrig att du skulle få höra mig säga (jag vet att du inte kommer att läsa det här eftersom du inte kan använda datorn, men jag kommer att tala om det för dig, snart).

När jag kommer hem, i kväll, då skall jag koncentrera mig på att andas. Hos pappa, där gör jag det bara utan att behöva koncentrera mig. Var finns din plats där du kan andas, på riktig?

Ett år senare

Drygt ett år har gått sedan jag skrev här senast. Mycket har hänt under det här året; jag har varit glad, arg, ledsen, frustrerad, skrattat, gråtit och men framförallt har jag utvecklats. Jag har blivit mer medveten om vem jag är och vem jag vill vara. Jag har blivit ett år äldre. Nu, vid 41 års ålder, har jag äntligen lärt mig att ta hand om mig själv, även om det har betytt att jag först måste ta tag i det som är jobbigt, att jag först måste ner till avgrunden av mig själv innan jag kan komma upp igen. Jag har många att tacka för den här resan, ingen nämnd, ingen glömd, ni vet vilka ni är.

Om exakt två veckor är jag färdig Stresspedagog. Det betyder att jag har skaffat mig fler verktyg och mer kunskap så att jag kan använda min egen erfarenhet att dela med mig av till er, om ni vill förstås. Något av det första jag kommer att dela med mig av är detta; när du lockar fram trollen i ljuset, de som du har gömt långt inom dig väldigt länge, så tenderar de att förvandlas. Inga troll tål dagsljus. Ju mer du pratar om dem, desto blekare blir de. Till slut är de bara ett blekt minne, kanske till och med något du kan kalla för en erfarenhet. 

Holistic hjälper Convictus Hälsocenter

Som ni säkert vet vid det här laget är jag en gång i veckan på Convictus Hälsocenter och masserar samt pratar lite kost och friskvård. Convictus Hälsocenter är ett ställe där hemlösa och/eller individer som har tagit sig ur missbruk kan komma och träna, träffa sjukgymnast, få massage, prata kost, träffa läkare och gå på yoga samt mycket mer. Ett fantastiskt ställe för de som behöver hjälp att hitta tillbaka till hälsa och ett liv utan droger.

Många av gästerna som kommer dit har svårt att få i sig tillräckligt med näring av olika anledningar och Hälsocenter har i dagsläget begränsad möjlighet att erbjuda mat. Så för ett tag sedan föddes tanken att tänk om gästerna, via Hälsocenter, kunde få en proteindrink och/eller vitamin- och mineraltillskott.

Vi kontaktade Holistic med en liten förfrågan om de kunde tänka sig att på något sätt bidra till att hjälpa våra gäster på deras väg mot ett hälsosammare liv. Sedan gick allt väldigt snabbt; efter kontakt per mejl och telefon fick Convictus Hälsocenter besök av Pelle Randberg från Holistic och härom dagen fick vi vår första leverans innehållande proteinpulver, REDS antioxidanter, kokosolja, vitamin- och mineraltillskott, mellanmål m m. Även rullar med bänkpapper till massageverksamheten.

Så till er alla på Holistic från oss alla på Convictus Hälsocenter, både personal och gäster, ett stort TACK!